Boom, boom, boom, boom.

Du verkade ju intresserad. Men! Nu har en vecka gått och inga news från staden som Är och Äger. Jag däremot.
Jag har varit i Stockholm igen. Det var nånting helt annat denna gång. Och nu blir det nog inte mycket mer av den staden på ett tag, vilket känns relativt bra.
Men i Stockholm tog folk studenten: åkte förbi på flak och skrålade till den där Erik Prytz-singeln, nyversionen av den här "We don't need no education". Jag brukar normalt bli förbannad av sånt där men nu rusade blodet till lite och jag kände MED och FÖR de här studenterna som uppenbarligen var uppe i det här magiska ruset när man tror att allt är möjligt, hela världen ligger för ens fötter så jag kunde inte låta bli att le mot dem och vinka t.o.m., och när de sen började spela "Boom, boom, boom, boom, I want you in my room" (som väl kom samma år som dom föddes, eller nånting) och hällde billig fuskchampagne på mig så kände jag äkta glädje.
I Uppsala dagen efter fick jag solbränna på kinderna och här i Köpenhamn har den spridit sig till näsan och halsen. Så börjas det igen.